Fast and furious - in real

Jag har en klockren körskolelärare. Vi diskuterar, eller mest pratar, om otroligt många olika grejer. Idag var det kanske inte ett så ovanligt ämne som var i huvudsak - vi pratade om 18åriga killar med sprojlans nytt körkort.

För ett tag sedan satt jag i baksätet med en kompis och blev skjutsad av en yngre kille på en landsväg. Det var mörkt ute, halt väglag, två hjulspår i vardera riktning och killen håller ett snitt på 80-90km/h. Han klarade av helt otroliga omkörningar, och då inte i positiv benämning. Trots en ordentlig utbildning via körskola där man får höra de värsta och vanligaste exemplen på olyckor och ett teoretiskt förarprov så har han ändå missat att mer än hälften av alla dödsolyckor sker på landsväg och att en stor del av alla olyckor är förorsakade av yngre nyblivna förare (främst killar för övrigt). Med nyblivna förare menar jag de som haft körkortet i upp till tre år.

Kompisen och jag satt och stirrade på varandra, hastighetsmätaren och mötande bilar om vart annat. När vi pekade så smått på säkerhetsrisken med det hela kom ett gnälligt svar och trycket på gaspedalen hölls kvar.

Under min körlektion pratade jag och min lärare om det här och han suckade och sa bara att han hade beklagligt nog varit likadan tills han själv varit inblandad i en mindre olycka. Jag lovar dyrt och heligt att aldrig se mig själv som en bilgud. Visst, jag kommer säkert att köra fort och leka med bilen, men för det betyder det inte att jag tänker sätta medpassagerares liv på spel för att jag själv vill nå målet 20-30min fortare, vilket vår resa handlade om.

Jag blir rädd när jag slår upp min teoribok och börjar undra om det inte är bättre att cykla än att sätta sig i bilen. Statistiskt sätt så är det nog det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback