bohm

Jag fick nog och gick in på inställningar, hittade "avaktivera kontot" klickade där och trots snyftiga "vi kommer sakna dig"-meddelanden så fortsatte jag att klicka. Mina damer och herrar, Andreas Bohm finns inte längre på Facebook.

Varför gör jag nu såhär? Är det för att fler och fler skaffar Facebook och jag vill inte vara en i gänget? Nej, jag är inte sån, jag fanns på LunarStorm tills jag växte ur, helgon tills det var BARA emos och så vidare... Det handlar inte om det.

Är det för att jag känner mig utlämnad och att alla kan se vad jag gör och vilka jag träffar? Nej, inte riktigt så men åt det hållet. Jag är en av dom som inte ställer mig på tvären för FRA-lagen så problemet med att bli granskad av folk som inte har med mitt liv att göra är inte ens ett problem egentligen, jag bloggar ju till och med. Även om det blir sällan och kanske inte allt för personligt.

Jag har tröttnat på att leva digitalt och känna folk genom lysande displayer och skärmar. Personligen så upplever jag att jag inte träffar lika mycket folk, och att jag ständigt än på en annan plats när jag faktiskt träffar någon, när jag har mobiltelefon. På samma sätt med Facebook. Där kan jag umgås med folk i andra länder fast jag sitter hemma på toaletten med den bärbara datorn i knät. 

Telefonen gjorde kanske att vi människor kom närmare varandra, det blev lättare att hålla kontakt på långa avstånd osv, men mobiltelefonen och datorn gör det motsatta. Där ser vi möjligheten att vara nära folk långt borta att dom som faktiskt är nära försvinner någonstans på vägen.

Och nu sitter det någon och petar i texten som jag har skrivit några minuter i en känslovåg och menar på att då ska jag ju göra mig av med mobilen också! Men ta det lugnt kära lilla vän, det är på gång. I skrivande stund sitter jag och ringer till Tele2 för att avsluta mitt abonnemang.

Det finns mail och jag kommer skaffa en vanlig telefon av något slag så jag kommer att leva vidare. Hoppas att andra kan leva med mitt liv bara...